I Bangkok kan du leva billigt
Bangkok i oktober är regnigt, hett, vackert och billigt. Det är också larmande, bullrigt, rörigt och billigt. Det är allt du vill ha – och billigt.
Den svenska kronan är nyckeln till Bangkok. Med en växelkurs på runt hundra baht för en svensk tjugolapp – även om du inte riktigt hamnar där när du använder dig av kortet i uttagsautomaterna, då kursen oftast hamnar runt tjugotvå och femti – är det också en effektiv nyckel.
En lunch på gatan kan du få för under sju kronor, en skjorta kostar några tior och en espresso går på runt en femma hos baristan på Merry V, som ligger i en attraktiv del av det folkrika stråket Rambuttri. När du sitter där och njuter av ditt eftermiddagskaffe, betraktande människorna som passerar kan du nästan räkna med att förr eller senare stöta på någon du känner.
Jag bor på Thara House för hundratrettio kronor natten. Det är ett trevligt litet hotell med vänlig personal. Det ligger bakom Rambuttri, på Phra Artid Road, bara ett stenkast från floden där de snabba båtbussarna tar dig ner till Chinatown för några få kronor, och precis i närheten ligger Santi Chai Prakan Park där du varje vardagskväll klockan sex är välkommen att gratis delta i gruppgymnastiska övningar med inslag av Tai Chi.
Allt i Bangkok är däremot inte så billigt. På Mandarin Oriental kostar Joseph Conrad Suite från 50.000 baht natten, och det är ändå en av de billigaste sviterna. Och en middag på Sirocco, på 64:e våningen av State Tower, vid flera tillfällen utnämnd till en av världens bästa restauranger, får du givetvis betala en vacker slant för.
Nu sysslade jag inte själv med dessa excesser. Jag hade berett mig på en mer blygsam budget på mellan runt 250 till 300 kronor om dagen.
Men det kan hända oväntade saker i denna jättestad. Och det var nu jag letade bland fragmenten av den senaste tidens minnesbilder. Hur kom det sig att jag hade lyckats bränna niotusen spänn på en vecka i Bangkok?
