Magic Garden

Dagarna gled fram lika obehindrat som svetten rann nerför min rygg. Jag gjorde mina strövtåg och simturer och drack litervis med vatten på dagarna, för ölen funkade inte riktigt i värmen. Eller, ja, de funkade för bra.
   Jag gick hem från stranden och tog en siesta. När jag sedan vaknade hade Patrick ställt sin gitarr utanför min dörr. Det var hyggligt av honom och jag övade lite. Uppe på huvudgatan köpte jag några tunna skjortor och vatten och gick sedan hem igen. Jag hade träffat så mycket människor den senaste tiden att det var bra att bara gå och lägga sig tidigt och sova.

Daniel skulle resa upp till Bangkok nästa dag. ”Det är en jävla stad”, sa han. ”Den slukar dig fullständigt.” Han åkte på en dykutflykt och jag undrade om jag skulle ångra att jag inte tog ett certifikat när jag ändå var här.

Det var något speciellt med en del tyskars monotont robotmässiga röster. Det var kanske det mekaniska staplandet av verben i slutet av meningarna, man fick vänta en evig tid på att få reda på vad det var som faktiskt hände. Jag lånade eld av en tysk kvinna. ”Jag glömde tändaren i hyddan”, sa jag. ”Jaa, you forget zzingz”, sa hon entonigt.
   Skjut mig om du måste, men plåga mig inte. Nej, det sa jag ju inte.

Gorin och jag åt kokossoppa med kyckling och ris och Patrick kom och satte sig. Ann dök också upp. Hon var webbdesigner och kunde arbeta varsomhelst, och det var billigare att leva här än i Europa. ”Jag ska dj:a på Ting Tong imorgon kväll för första gången och jag är redan väldigt nervös”, sa hon. Vi gick alla fyra upp till Magic Garden där det var party ikväll. Det var alltid ett party på gång någonstans.
   På vägen träffade jag Ricki. ”Vad ska ni göra?” undrade han. ”Vi ska upp till det där techo-stället”, svarade jag. ”Jag tror inte att det är nån där”, sa han lite tjurigt. Fan vad klantigt att snacka techno med en kille som går på kryckor.
   Vi satte oss på dynorna och drack mojitos. Ann kedjerökte och pratade i örat på mig. Med den pumpande ljudkulissen i bakgrunden var det lite svårt att hänga med i vad hon sa. ”I’m sorry”, sa hon, ”jag pratar för mycket när jag är full.” ”Vi har alla varit där”, sa jag. Gorin pekade på ljusspelet som svepte fram och tillbaka runt oss. ”På dan ser det här stället ut som ett skjul, och nu, kolla på detta!” Vi tog in tequila och gick sedan upp och studsade runt till den där schaman-takten halva natten. Efteråt gick vi till Ting Tong, spelade biljard och beställde mat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0